Ja det här med favoritband, favoritmusik och favoritmusiker går ju som bekant i perioder. Just nu är Popsicle det bandet som jag dyrkar mest. Har även haft perioder där jag dyrkat Kent, Friska viljor, Johnossi, Billie the vision and the dancers OCH SÅ VIDARE. Men ja just nu är det Popsicle som gäller. Skrev någon gång att det är något med deras meningslöshet som jag dras till. Att de är så naiva och rätt ihåliga. Precis som all annan indie. Det är musik som låter fint och låsas handla om något även fast alla texter låter lika dant. Det är musik som går att dansa fåniga indiedanser till. Musik som går att plugga till. Just låten jag tänkte på (nämnligen Train across the bridge) är med i slutet av detta klipp. De spelar alltså först en låt (som också är väl värd att lyssna på), sedan är det en intervju med de då unga indiegrabbarna och sen kommer den där bästa låten. Låten fastnade för mig när jag under en period åkte mycket pendeltåg. Kunde relatera till tåg över broar. Det säger en hel del om mig. Så här har ni det här fina klippet med Popsicle. Jag hoppas verkligen att ni tar den lilla tid av ert liv och lyssnar på ett stycke svensk indie. 

Liknande inlägg

Kommentera

Publiceras ej