Mor och jag ska se fina Joel Alme på lördag. Är pepp. Är nöjd. Hen är så himla underskattad. Det är synd trots att jag har svårt för folk som bara sitter med gitarren. Men det är något med Joel Alme. Det är som att hen inte skriver låter för andra utan för sig själv.
 
Första gången jag hörde henom var på nyhetsmorgon för flera år sedan sen har hen liksom hängt med. Såg Joel live första gången på Storsjöyran 2010. Satt på andra raden och blev så paff. Paff av hens närvaro men fina distans till publiken. Nu två år senare är det tid för att se Joel Alme för andra gången. 
 
Det är lov nu. Skickade in en uppgift som skulle varit inne för flera veckor sedan. Men men nu är det gjort. Igår sov jag hela dagen. Men jag började läsa. En bok som jag började på för flera år sedan, pappa hade lånat den på biblioteket så den lämnades tillbaka. Men så hittade jag den i lördags när jag och mor var på Myrorna. Så nu har jag äntligen läst ut den. Jehåvasjäveln av Henrik Pettersson. Den var bra. Inga större överraskningar eftersom jag som sagt redan börjat på den. Den är intressant för den ger en bild av Jehovas som inte bara är krtisk. Författaren föddes nämnligen in i Jehovas. Hen förklarar ur huvudpersonens perspektiv både positiva och negativa saker med sekten. En klassisk bra roman. Inte den bästa jag läst men långt ifrån den sämsta. 

Liknande inlägg