I'm standing in my corner
And I'm minding my own business
You can do whatever you please
You don't know what I'm about

You don't know who I am
Well I'm no better than the next man
You'll be sorry when it's your turn
To be singeled out

Sometimes love's like a fairy tale
But we're human and we make mistakes


Everybody is lonely
I'm leaning on myself
Everybody is lonely
I can't be no-one else
No-one else

I'm tired of all the bullshit
I'm so sick of all the gossip
I don't need your judgement
I don't block your view

I'm standing in my corner
And I'm minding my own business
You can do whatever you please
You don't know what I'm about

Sometimes love's like a fairy tale
But we're human and we make mistakes


Everybody is lonely
I'm leaning on myself
Everybody is lonely
I'm leaning on myself
Everybody is lonely
I can't be no-one else
No-one else
No-one else

Nu har snön börjat smälta, precis som jag ville. När jag igår klockan 07:15 gick ut ur ytterdörren och mot busshållplatsen, kände jag inte den vanliga kylan som en käftsmäll utan värme, jag började små le för mig själv, det gör jag ofta och omedvetet. Trotts de enstaka plusgraderna kände jag nästan en värme, en värme som de senaste tre månaderna varit obefintlig. Jag stannade upp i några sekunder, det var värme trotts att himlen var grå och sikten suddig. Jag satte på 'stort liv' med Lars Winnerbäck på min gräs gröna ipod, jag kände mig smått kaxig när jag gick mina 200m till busshållplatsen där folk stod och stirrade rakt ut i tomma intet. 'Stort liv' ep:n lyssnar jag mycket på just nu. Föst är det 'stort liv' kaxig, självsäker och klockren, sen kommer den mer eftertänksamma 'När elden falnar (men forfarande glöder) som leder oss till den mysiga 'När sommaren kommer'. Sen tillsist kommer den mer lugna Wiehe covern. Den ep:n är perfekt för en person med så mycket humörsvägningar som jag, att den sakta men säkert går från rockigt självsäker till en mysig låt med mycket tanke. Men nu sitter jag här mitt på dagen en lördag och känner doften av en parfym jag bara använder på spelningar. Jag känner doften av Emil Jensen på södra teatern, av Borlänge, av popaganda, Emil i Lund och av Winnerbäck på hovet. Sommaren känns inte helt omöjlig längre, de 1,5plusgraderna ger mig hopp. Nu är det lov, nu ska jag sova och idag ska jag kolla in bokrean. Rubriken blev lång, för en person som ogillar rubriker är detta något stort. Vi ses någon gång //Clara
Ännu en ensam torsdagskväll men denhär låten räddar mig, lycka blandas med klocka ord

Liknande inlägg